.

05:00 - Mobilen spelar på fruktansvärd hög volym, fammlar som en tok på nattduksbordet och trycker på skärmen men mobilen fortsätter att föra oväsen, javisst, så var det - tryck och dra. Hjärnan är definitivt inte med och det tar många sekunder innan jag lyckas få tyst på mobilen. Sätter mig upp nästan direkt för jag känner att jag kan försvinna in i drömmarnas härliga värld på några få sekunder. Fortsätter fammla i mörkret på golvet och hittar så småningom både strumpor, mysbrallor och t-shirt. Efter lite möda så lyckas jag dock få på mig kläderna och stapplar yrvaket ner för trappen bara för att se i hall-spegeln att tröjan är ut-och-in. Men vad gör det så här tidigt på morgonkvisten. Sätter på en kanna kaffe och smiter ut för att röka dagens första cigg, åhh - ibland så kan en en cigarett vara helt perfekt - vilket det var nu på morgonen. Går in, häller upp dagens första mugg med kaffe, sätter på datorn och nu sitter jag här och skriver om absolut ingenting, eller rättare sagt skriver om något som alla mer eller mindre gör varenda eviga dag, dock med variation av dryck och sysselsättning. Idag är söndag och det är 0-gradigt ute, kylan ska enligt väderprognoser komma idag eller var det inatt kanske? Jag ska straxt in i duschen och sen köra ett pass på jobbet. Vad eftermiddagen bjuder på får vi se då.

 

Bye

Japp, nu är julen över för den här gången. Barnen var hos mig julaftonen, dotter kom sent på kvällen men det var väldigt trevligt. Vi körde lite radiostyrd bil och drack lite irish coffe? och njöt, pratade och skrattade. Juldagen gick i julstämmningens tecken, mat, godis, julgröt och spel. Barnen skulle till "pappa" på annandagjul och ha lite mys och jag själv skulle jobba, men jag är dock nöjd med hur julen utspelade sig i den här gången ändå.

 

Bye

 

 

Jag åkte till Kalmar igår med siktet inställt på julklappsinköp. Vår familj har begränsat sig vad gäller kostnad för julklappar i år och det är så himmla skönt, att inte behöva bli helt barskrapad bara för en enda dag i december. Jag hittade faktiskt klappar till alla och det låg inom budgeten, det var faktiskt bara en julklapp som lyckades ta sig över men inte med många kronor. Så nu när detta är klart känns det helt fantastiskt. Jag införskaffade mig en snösläde? tror jag det heter, en sån där man skottar med i alla fall. Det blev också ett element till sonens rum.

 

Nu i helgen ska jag ta och fixa till sonens rum och göra lite fint, dock inte julpynt för av någon oförklarlig anledning så vill han inte ha julpynt på sitt rum utan det räcker med det som finns i huset. Kan man verkligen ha för mycket julpynt? Jag kom över lite julbelysning som ska sättas upp på verandan och utanför friggeboden, det kommer att bli så fint, synd bara att jag inte har ledigt en vecka nu, det skulle behövas med det som är kvar att göra, julslingor sätter inte upp sig själva så att säga.

 

Bye

Tvättstugan blev färdig igår, och "nästan" all tvätt blev struken. Nu är det bara golvbrunnen i tvättstugan som ska få sig en genomgång och sen är det klart, awesome!!!!! 

 

Är hemkommen från jobbet och suttit och pimplat kaffe ett tag, nu känner jag tröttheten smyger sig på och jag ska ta mig upp för trappen och i säng alldeles straxt. Men först ska Etzio få äta upp sin mat och jag ta en sista cigg innan sänggåendet. I morgon är en ny dag, jag bara hoppas att den kommer att bli bättre än denna dag som varit.

 

Bye

Det är inte mycket kvar att göra här hemma innan själva julpyntningen kan komma igång. Som jag skrivit nu flera dagar är det som sagt tvättstugan kvar men det tar emot av någon konstig anledning. Jag börjar lite senare så jag har ju morgonen på mig. Ska pimpla lite kaffe sen ska jag ta tag i det, och när jag ändå är där kan jag stryka lite. Jag tillhör den skaran med människor som samlar på sig stryktvätt och tar tag i det när jag mer eller mindre inte har något struket klädesplagg kvar att ta på mig. 

 

Etzio har börjat med något som inte uppskattas av mig på något sätt, han har börjat göra ifrån sig inomhus, jag hatar det. 2 gånger har detta hänt och jag misstänker att denna unga herre tycker att det är obehagligt att göra det utomhus med snö, regn och blåst. Så nu får han inte vara själv hemma utan han åker utanför dörren varje gång jag åker iväg och även på nätterna. Maten har dragits ner för hullet har blivit otroligt tjockt just nu. Etzio har tills nu haft fri tillgång till mat och han har ätit - mycket - hela tiden. Så för att undvika okynnesätande och att få en katt som mer liknar en badboll, är jag nu tvungen att kontrollera hans matintag. Självklart ska en katt ha hull nu när kylan kommer men vi pratar om släpa "magen i golvet"- hull och det är aldrig bra.

 

Bye

Igår åt sonen och jag julbord på Gästgiveriet i Påskallavik. Hungriga som vargar kliver vi in där vid kl 6 på kvällen och får vårt förbeställda bord. Sen börjar maträtterna komma in. Det var ett så kallat "sittande" julbord, så allt serverades där vi satt. Varje del av det traditionella julbordet serverades på silverfat, uträknat att inte vara för mycket eller för lite. Vi behövde inte resa oss en enda gång. Annorlunda men mycket uppskattat från min sida. Varje gång sevitrisen kom in med mat så presenterade hon vad det hette, vad det innehöll och om ingredienserna kom lokalt och om det var hemgjort. Så efter cirka 4 timmar non-stop serverad med mat, så var både sonen och jag otroligt mätta. Vi tog en promenad hemåt, det är ca 2 km och den promenaden var välbehövlig - maten packas ihop ordentligt i magen och förmågan att kunna sitta igen utan att ha en spärrbalong till mage ivägen försvann tills vi kom hem, skönt. Detta serverades:

Sillbricka, fiskbricka, kallskuret, småvarmt, ostbricka samt efterrätt. Totalt 27 olika sorters mat. Tog bild på själva menyn av det som serverades.

 

Bye

 

Ja, jag var så tokig så jag åkte faktiskt till Nybro igår kväll efter jobbet - galen? - givetvis. Sven (stormen) var inte av det kraftigare slaget måste jag säga, visst ryckte det och slet i bilen men mer än så blev det inte. Så ner till Nybro var ingen konst. Väl framme i Nybro blev det kaffe och en macka innan sonen och jag drog iväg för lite videofilmning av sonens MMA-träning. Ska väl tilläggas för de som inte vet, att MMA är en fruktansvärt tuff och brutal sport, har väl lite svårt att se det som sport i den bemärkelsen för poängen är att näst intill bokstavligt spöa skiten ur sin motståndare och samtidigt som man själv har en stor/hög smärttröskel. Fast det är ju likadant med boxning men den ska man egentligen inte jämföra med MMA för det är så skilda sporter. Boxningen går ut på att knocka sin motståndare genom att slå in en hyfsat bra hjärnskakning (min version) och MMA går (tror jag) ut på att riktigt skada sin motståndare så sjukhusbesök på flera dagar kan nog räknas som en ganska hyfsad utgång???? Nåväl, min son tycker det är en rolig sport att hålla på med och mer slutkörd efter en träning än han är har jag inte sett på väldigt länge. Filmningen gick bra och nu har vi bestämt att efter ca 1 år ska vi filma igen och se utvecklingen, kan bli riktigt roligt att se.

Senare på kvällen tog jag adjö till familjen och drog hemåt. Vid kl 23 ungefär var jag hemma igen och det var inga större problem att köra bilen i den så kallade stormen. Fick höra idag att kl 02 inatt var det väl som värst men då sov jag så djupt.

 

Bye

 

Ungefär så känner jag mig just nu. Har kommit hem från jobbet och väntar på att maten ska bli färdig i ugnen. Det har varit full ös på jobbet så det har inte varit många sekunder som jag fått hämta andan för att sekunden senare köra non-stop ungefär 1 timme till. Visst är det kul på jobbet men dagar som idag känns det inte så kul när man är långt ifrån tillräcklig hur mycket man än vill.

 

Jag har tänt ljus och värmeljus i hela huset och känner den "goa" värmen sprider sig sakta men säkert. Adventsljusstakarna åkte fram i måndagskväll och nu är det bara tvättstugan kvar att storstäda, med det menas ju "min storstädning" som innefattar allt utom vanlig städning som damsugning och golvtorkning, det görs som sista grej innan allt är helt klart för julpynt i hela huset. Så skåp, lådor, garderober och andra skrymslen och vrår som finns - städas ut och allt som inte använts under året slängs i soporna. Jag bara älskar när julstädningen är gjord, för då vet jag att det som finns är det jag använder och inget onödigt tar vare sig plats eller utrymme - lööv it.

 

Igår var en bra dag, jag var på lunch med ett par kollegor från jobbet och senare på kvällen var jag på möte. Efter mötet blev det en snabb-handling på Maxi för att inhandla till lussebak som jag dessutom gjorde när jag väl kom hem. Så ungefär halv tolv igår kväll var sista plåten med lussebullar uttagna ur ugnen och sen blev det sova för hela slanten.

 

De här lyktorna köpte jag idag, snygga eller hur?

 

Bye

 

 

 

Jösses, vad fort tiden går. Nu är det första advent och mitt undermedvetna är kvar någonstans i November. Hinner inte med riktigt - tiden bara försvinner. Jobbar långpasset idag så det blir inte många knop här hemma. Däremot är jag ledig imorgon och då har jag planerat in lussebak och lite julpynt ska jag väl hinna med tror jag. Jag är dock inte missnöjd med det faktum att julen i princip är här, jag trivs tiden innan jul med det där lilla stressen som hela tiden hänger över mig. Jag får saker och ting gjorda och mörkret gör att mysbelysningen kommer till sin rätt, vare sig det är adventsljusstake eller värmeljus. 

 

Etzio är ju nedkommen från trädet sen ett par dagar tillbaka och tittar väl mest storögt på mig då jag gör något utöver det normala. Jag hängde upp julgardiner igår och Etzio bokstavligt såg ut som ett fluffigt, pälsbeklätt litet frågetecken där jag gick mellan strykjärnet och fönstren i köket.

 

Bye

Bloggnojja, så uttryckte hon det, min dotter. För att näst intill varit helt dött på hennes blogg börjar det hända saker och det är med råge. Dotter har som sagt fått en släng av bloggnojja, och jag bara älskar det. Under denna så kallade "dö-tid" som varit på dotterns blogg så har jag varje dag gått in på den i hopp om att hon skrivit något, men icke. Sist hon skrev något var någon gång i Juni, sen tog det bara slut. Nu har hon som sagt kommit igång ordentligt, bara sen i lördags har hon skrivit ca 4-5 blogginlägg (tror jag) och jag hoppar av glädje här hemma varje gång jag ser att hon uppdaterat, assum, keep up the god work, baby.

 

Idag har jag varit hos polisen och ansökt om ett pass. Döm om min förvåning när polisen påpekar att jag redan har ett pass som inte gått ut än? Jag intygade att jag inte hade en aning om vart det passet fanns någonstans och att jag troligtvis slängt det vid någon av mina storstädningar jag har till jul. Så hon var så gullig och makulerade det gamla passet där och då. Sen blev det bild och 350 spänn på bordet. Det tar inte mer än en vecka sen har jag mitt nya pass. Det går mycket snabbare nu än bara för ett par år sen, då kunde det ta upp till 3 månader innan man fick sitt nya pass. Tekniken går framåt. Anledningen till passet är att nu i januari dra jag till London några dagar. Det ska bli jätte kul, det är ju ganska länge sen man var ute och reste så att säga och jag har aldrig varit i England förut så bara det är ju en hit. Nu är det kaffe och strötitta lite på paradise hotell.

 

Bye

KL 20:15 exakt, öppnar jag dörren för att för tionde gången gå ut och locka på min katt och döm om min förvåning där trycker sig Etzio in, jiipii, han lyckades ta sig ner från trädet alldeles själv, duktig pojke. Nu springer han omkring och har beslutsångest till 100%, han är vrålhungrig men också vill få bekräftelse av mig så han springer till matskålen för att ta några bitar för att sen komma till mig och bli kelad med. Ja, vilket äventyr han har haft det lilla livet. Nu är han trygg inomhus i värmen med mat bara några tassteg från soffan, härligt. Jag är också lugn för nu vet jag att han kan - om han vill - klättra upp och ner från träd, det kan inte bli ett bättre slut på denna saga.

 

Bye

 

Han sitter där han sitter, jag kan inte annat än konstatera fakta. Jag har idag efter jobbet varit ute och lockat på honom men modet sviker det lilla livet hela tiden. Men tids nog så tar både hunger och törst över hoppas jag. Jag kan inte komma åt honom vare sig med stege eller försöka att klättra upp i trädet då första grenen är ungefär 3 meter upp. Det sårar mig att veta att han sitter där och jag lider med honom, samtidigt är jag dock ändå glad att han sitter i ett träd där jag åtminstone har möjlighet att försöka prata ner honom. Det hade varit mycket värre om jag aldrig fått veta att han satt i ett träd om det hade varit långt ifrån mitt hus och inne i skogen, hujeda mig. Om det inte händer något nu inom de närmaste dagarna så har jag nog inget annat val än att såga ner trädet. 

 

Bye

Ja, så är det. Igår kväll travar han ut efter han sovit och ätit, sen såg jag inte skymten av honom förrän mer eller mindre jag kom hem idag efter jobbet. Då har Etzio troligtvis blivit uppjagad i ett träd av räv eller annat djur i natt och där har han blivit sittandes. Jag upptäckte honom efter mycket om och men, ropandes med en ficklampa i högsta hugg för att höra honom mer eller mindre hela tiden men fick se honom i trädet 20 minuter senare. Jag har varit ute flertal gånger nu i kväll för att försöka locka ner honom men icke. Han bara jamar lite sorgset och tittar storögt på mig. Så jag har ringt till räddningstjänsten och pratat med dom, men de gör inga utryckningar för katter i träd, och skulle de göra det så kostar det också. Men brandchefen lugnade mig och sa att sen 70-talet har han aldrig hört att en katt inte tagit sig ner på egen hand. Ska tilläggas att brandchefen också var kattägare och tyckte lite synd om både mig och min katt. Så jag gör väl som vilken annan katt-ägare som helst, går ut till han ett par gånger till, ropar på honom och hoppas att han övertygas om att klättra ner. Håll tummarna nu.

 

Bye

 

 

 

Dotter fyllde 25 år i veckan och lördag var det fest och annat kul.

Vaknar tidigt som attan lördag morgon. Rasslar ner till köket och sätter på en kanna kaffe - här ska vaknas och det med råge. Första koppen - ingenting, andra koppen - nu börjar det hända något, tredje koppen - nu snackar vi vakna på hög nivå. Får igång hjärnan så att den fattar att nu är det dags att vakna och vara med lite, och börjar därefter att plocka fram 25-års presenter, inslagspapper, tejp, snöre och sax. Rensar köksbordet från allt skräp och börjar sen knepa och knåpa presenter någon timme - ja, jag tar tid på mig och ändå ser paketen ut som om en femåring slagit in dom. Men skam den som ger sig, med lite snöre och extra tejp både här och där så ser det ut som ett proffs slagit in presenterna - assum ;)

Under tiden detta utspelar sig så pimplas det kaffe med hög hastighet för att efter jag var färdig med presenterna så blev det att söka rätt på "luftmadrasser", pumpar, kamera och andra småpryttlar jag skulle ha med mig ner till Nybro där både fest och laser-game skulle ta plats.

 

11:30 var det genomgång av hur laser-game fungerade och sen var det bara in i ett mörkt rum byggd lite som en labyrint med väggar, gluggar och tunnor strategiskt utplacerade. Tiden kom igång och så gjorde vi, det röda laget och det gröna laget (jag tillhörde de gröna laget) sprang in till laddnings-stationen och fick igång våra skjutvapen för att sen klumpigt, flåsande och högljutt (jag alltså) försöka "smyga sig fram, skjuta allt som lyste och rörde sig vilket inkluderade flertalet skjutna var mitt eget lag av mig såklart. Tiden tickade på och lite mer vig och bekväm i denna stridszon blev jag. Kände mig lite som "Rambo" i djungeln, smygandes på min fiende som från ingenstans dök upp och dödade mig - ja, jag vette fan hur många gånger jag blev dödad, men min väst lyste vitt varenda gång jag blev skjuten och jag tyckte att jag lyste som en fyr hela tiden i detta rå-mörker, som det egentligen skulle vara, suck, jag är totalt värdelös på laser-game, men fan vad skoj jag hade. Jag har noll koll på vilket lag som vann men jag tror det var de röda laget. Efter det var slut fick man ett papper som visade hur många gånger man skjutit någon både från det ena laget och sitt egna, samt hur många poäng man samlat på sig och sist men inte minst en liten sammafattning av hur duktig/dålig man var - på min stod det som sammanfattning - Oh, well someone had to die, hmpf, förolämpning tycker jag.

 

Vi drog alla iväg till Nybro för dusch och lite lugna-ner sig tid. Kl halv fyra var vi på festen hemma hos dotter som i vanlig ordning gjort en kanon-smörgåstårta som jag skulle kunna döda för (vilket jag faktiskt gjort precis innan). Festen kom igång med både skoj, skratt och lite allmän mobbing av varandra sagt med kärlek och glimten i ögat. Självklart blev det öl-pingis och andra fråge-lekar som bidrog till mer pimplande av både alkohol, kaffe och vatten. Åldern har ju en tendens att ta ut sin rätt och ganska tidigt (vill inte specificera tiden) så drog både "pappa" och jag hem för att njuta lite av lugn och ro med kaffe och en film innan kudden lockade för mycket.

 

Bye

 

Här i Kalmar spelade vi laser-game. Kanon kul!

 

 

 

 

Hemma hos dotter straxt innan festen kom igång ordentligt. Man blir aldrig för vuxen för att leka med ballonger det är en sak som är säker. :)

 

 

 

Japp, då kan jag konstatera att min julstädning officiellt är igång. Visst, den har väl varit igång en stund men nu kändes det mer konkret. Jag går in i lådor, skåp och garderober med den där känslan av att nu är det inte långt kvar till jul. Jag tycker alltid att tiden innan jul, då jag har fullt upp med att städa precis överallt, är den bästa tiden. Dels får jag allt städat (jag hatar vårstädning. på våren ska man vara ute) och dels så hamnar allt på sin rätta plats efter ett helt år med att det läggs på fel ställe och sist men inte minst, saker jag samlar på mig och inte använt under ett år, slängs, oavsett varför jag skaffade det eller fått det. När julafton kommer, eller rättare sagt den 23 december så vet jag att allt är ok, så jävla skönt. Ska tilläggas att under hela den här tiden så är det julmusik som dunkar från stereon, dagarna/kvällarna i ända. Den 23 december tas julgranen in och pyntas så att den lyser fint på kvällen och framför allt glittrar så där mysigt på självaste julafton. I år blir det tyvärr inte riktigt samma julafton som jag haft under de senaste 30 åren. Dels så jobbar jag själva julafton och barnen kommer inte förrän på juldagen.

 

Bye

 

Det händer inte så mycket i den stora metropolen Emmekalv. Jag var i Jönköping igår på representatskapsmöte. Det var väl ingen hit i sig, men relativt intressant. Vi kom hem efter 6 på kvällen och sen var det hem och softa i soffan (som vanligt). Idag börjar jag jobba på eftermiddagen så förmiddagen här hemma så pysslar jag lite med undanplock av papper av alla de olika slag. Herregud vad papper man samlar på sig bara under några dagar. Det är allt från räkningar till bokade tider till försäkringsbesked. Är det förvånande om jag titt som tätt inte hittar rätt papper i de här fallen?

 

Häromdagen satte jag upp mina färdigsydda gardiner, vilken skillnad det blir som på en handvändning. Nu är köket ombonat och jag trivs som sagt i mitt "nya" kök. Nu är det som sagt vardagsrummet som ska bli ombonat genom att hänga upp gardiner även här. Bekymmret jag har är att jag vet inte om jag redan nu ska sätta upp julgardinerna på en gång eller hänga upp några andra för ett par veckor för att senare byta dom igen, mycket onödigt jobb kan jag tycka. 

 

Bye

Att ändra hur man tänker, läste jag precis på en blogg. Men hur gör man det? När tankarna spinner i väg i en nedåtgående spiral så är det min erfarenhet att det är otroligt svårt att vända tankar. Det är lätt att säga att man ska ändra sitt tänkande men det är ett tufft jobb att göra. När livets smällar avlöser varandra då är det svårt att hitta sitt inre lugn för att vända alla smällar till snälla klappar. Jag vet att det går men hur jag gör det har jag ingen aning om, det enda jag vet är att jag får verkligen lägga manken till om det ska lyckas. Se de små, små detaljerna av sitt liv som bringar en glädje, och därefter fylla på med mer små lyckliga stunder eller detaljer. Ska jag tillägga att jag just nu är en fullfjädrad "hobby-filosof"?

 

Bye

 

Jag är inte på humör för något, eller rättare sagt jag vill göra allt på en gång. Jag vill räfsa bort löven, jag vill sy färdigt mina gardiner, jag vill stryka, jag vill storstäda jag vill, jag vill... självklart blir inget gjort. Jo, jag har räfsat lite löv men det är så himmla mycket kvar och ska jag hinna med det andra så kan jag inte lägga ner så mycket tid på att räfsa - åh, jag blir tokig på mig själv såna här dagar. Visst, börja med en sak och avsluta den, sen kan du börja på nästa, är det en liten röst inom mig som svarar väldigt kaxigt. Äh, jag tar lite kaffe och funderar en stund, om inte annat så blir det som jag misstänker, kl blir åtta på kvällen och jag inser att hela dagen gått åt till att fundera. Jag - i ett nötskal.

 

Bye

 

Så hette filmen som vi såg ikväll. Kanon-bra film måste jag säga och inte sånt typiskt slut som amerikanska filmer ofta har. Jag har haft en underbar dag med son, dotter och hennes sambo. Först gick vi i lite butiker och det införskaffades lite mössor, kallingar och självklart present, alla vet ju vilken dag det är imorgon. När vi shoppat klart så var vi hungriga och siktade in oss på "ming palace" för lite kvällsbuffé, ät så mycket du orkar för fjuttiga 140 spänn/person inkluderat dryck, mumma. Vi pratade och tog det allmänt lugnt på resturangen, kvalitetstid med ungarna kallar jag det för. Lite små-mobbing av dotter som dock ändå var storsint och kunde ta det - du är för goo gumman - och lite småsnack om extremt stora investeringsdrömmar, hujedamig. Vi tog en promenad ner till filmstaden för att dels få i oss lite frisk luft men också för att trycka ihop maten lite bättre i magen ;)

Filmen var som sagt kanon och efteråt skildes vi för jag åkte hem, tänkte ta mig en liten sovmorgon för att sen fördriva söndagen med att pyssla med ditt och datt här hemma.

 

Tack för en underbar dag och kväll mina älskade "knoddar".

 

Bye

 

 

Jag är en typ av människa som under en dag får mängder av idéer som skulle kunna funka. Det gäller även här hemma. Jag har som sagt renoverat och funderat på hur jag vill att slutresultatet så småningom skall se ut. Idéerna kommer inte på en gång utan det är mer en process som rullar på. Häromdagen så gick jag och hämtade en kopp kaffe i köket och vips så dök idéen upp hur jag vill ha det i köket. Extra-väggen som jag lät bygga för att få min lilla hall har varit ett huvudbry hos mig ett tag. Men som sagt idén om hur det ska se ut kom till mig och nu är jag på jakt efter ett skåp med glasdörrar och fyra till sex lådor. Självklart skall det vara ek men måtten måste vara lite udda. Det är skönt när lösningen alltid kommer till mig för då blir det inte något impuls-köp eller annat impuls för den delen och jag får det som jag vill, härligt.

 

Bye