.

Stagnerat är ett bra ord - tror jag - för att sammanfatta mitt liv just nu. Vet inte varför jag inte kan komma till skott med någonting nu för tiden, jag får ha fullt fokus för att överhuvudtaget klara av vardagliga saker. På morgonen då jag vaknar är jag alltid (nästan) full av ambition att fixa och dona med något, för att så fort jag tagit den första koppen kaffe så rinner all motivation ur mig. Jag kan finna mig själv att upptäcka att klockan helt plötsligt är sju på kvällen eller ännu värre, som nu då jag upptäcker att klockan redan är 21:30. Dagarna flyter in i varandra och det enda jag gör mer eller mindre är att jobba och sova. Vad är det för mening med det? 

 

Jag hade en vän nyligen som visade sig inte var en "ärlig" vän, så besvikelsen var ett faktum. Hur kommer det sig att vänner får för sig att luras på ett eller annat sätt. Säger en sak men gör tvärtom, varför???? Det som gör mig mest förbannad är att jag offrar så mycket energi i onödan. Jag har vare sig tid eller den energin att lägga på människor som utger sig för att vara något dom inte är. Och varför gör man så, jag bara undrar. Jag önskar jag kunde "läsa" av människor snabbare än jag gör idag. Bara en tanke.

 

Bye