.

Jag har inget liv, det kan jag inte ha just nu för jag sitter ju för fan här hela tiden och skriver om de mest obetydliga saker som hänt. Hade jag haft ett liv så hade jag inte skrivit här. Jag skriver, tro det eller ej, en dagbok, där skrivs det mer ska tilläggas men inget som jag delar med mig av, det är kärnpunkten av mig som skrivs i den boken. Ja, jag skriver i bok för då är jag säker på att jag kan förstöra den om någon får nys om den och skulle vilja läsa den. Det känns dock ändå ganska skönt att få "skriva av sig" men jämna mellanrum, kanske inte så här jäkla ofta som det har skett de senaste dagarna, men ändå. För jag har insett att många gånger när man är mitt upp i en händelse och saker och ting sker med snabba ryck, och jag skriver om det, så kan jag om jag läser om det senare, inse att det kanske inte var så farligt, eller jag skulle ha gjort si och så här. På så vis (har jag fått för mig) kan jag bli bättre nästa gång något liknande händer. Så summa sumarum, jag har ett liv, eftersom detta som jag skriver nu kan jag lära av senare :) Klart godkänd ursäkt fick jag serverat på ett silverfat. Härligt.

Bye