Ostskivor med potatisskalare??

Dotter kom till O-hamn i lördags, hon skulle till stan träffa upp en gammal kompis och lyssna lite på lattitud. Eftersom jag åkte till jobbet redan vid 2-tiden så hann jag aldrig träffa henne på eftermiddagen. Senare på kvällen när jag slutat så ringde jag upp henne och lite smårund under fötterna så skulle hon vara kvar ett tag till i stan. Så jag åkte hem, softade lite och gick senare och la mig. Vid 2-tiden på natten sms:ar hon och frågar om jag kan komma och hämta henne, vilket jag självklart gjorde. Så ut i bilen och gasar in till stan för att plocka upp dotter utanför biblioteket. Väl i bilen får dotter totalt dåligt samvete för att hon väckt mig och att jag åkte in och hämtade henne, suck. Jag sa till henne att det har jag gjort många gånger med sonen men hon tyckte antagligen att hon var världens mest elaka människa i det läget. Jag försökte så gott jag kunde att få henne förstå att det var väl ingenting, jag skulle ju inte börja jobba förrän kl 15 idag. Så väl hemma tog vi lite kaffe och tittade på film till pojkvännen kom och hämtade henne vid ca 4-tiden. Jag gick och la mig igen, och vaknade av att sonen stormar in, slänger in bilnyckeln och talar om för mig att han är jävligt irriterad och vill inte förklara, varav jag går och lägger mig som ett stort frågetecken. Han rumstrerar om lite i köket och smäller igen dörren och det blev åter tyst i huset. Detta skedde ungefär vid 5-6 tiden på morgonen. När jag mycket sent om sider kliver upp klockan är då ca 11:30 så sätter jag på lite java och kollar i kylen om det finns något att slänga i sig, vilket det väldigt sällan finns, och får till min stora förvåning se att sonen försökt hyvla ost med potatisskalaren?? Uhh, vad tänkte han på, osthyveln låg bredvid osten men han skulle tydligen ha ostskivor "skalat" med en potatisskalare. Jag har inte frågat honom än men jag är enormt nyfiken på vad han tänkte på eller var ute efter.
 
Bye
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0