Kroppsspråket, va?
Ja, just den kommentaren ställde jag tyst för mig själv idag på jobbet. Påpekade för en väldigt anti (allt) person att det känns lite svårt att få kontakt. Personen tittade storögt på mig och sa att jag inbillade mig. Alltså denna person är jag tyvärr tvungen att ha någon typ av arbetsförhållande till och saken är den att varje gång jag är tvungen att informera eller ta information så har personen ifråga en jättestor "närsfär", det innebär att det känns som om man skulle kunna tala i bättre volym om man hade en walkie talkie. Sen räcker det med att personen vänder på klacken och ser en annan arbetskamrat och lyser upp som en sol och strålar och kvittar som aldrig förr. Problemet är att jag tycker det är hemskt otrevligt att råka ut för detta. Berättar om mina funderingar och får då höra flertal tycker exakt likadant som jag. Ska tilläggas att denne någon har en liten högre befattning än jag. Men herregud fattar inte folk att man kan säga mer med kroppen än käften. Jag bara undrar.
So long.
Vad händer i Emmekalv???
Ja, idag har väl hänt lite grand. Vi har idag haft grillfest för vår 18-åring. Och det mina vänner ska jag tala om för Er att tända en grill i full storm är inte lätt och det gör ju inte saken bättre att det spöregnar med jämna mellanrum under eftermiddagen. Så lösningen är att offra både kropp och själ för att få igång den djävla grillen. Jag får bokstavligt luta mig över hela grillen för att få tillräckligt med lä att tända den. Hmmm, känns lite varm om bysten ska jag tala om. Nåväl, grillköttet blev bra och den hemmagjorda potatissalladen blev klart uppskattad. Presentöppning följde middagen och den fina tårtan med en bild av födelsedagsbarnet blev uppskattat. Kortspel, bra ordspråk och allmän feststämmning gjorde att festen blev uppskattad fast den var hemma hos "mamma och pappa" ;).
Vi hörs!
Hmm, vart tar tiden vägen?
Vart i hela världen tar tiden vägen?? Alltså, när jag var ung och full av energi så upplevde jag att tiden gick faan så mycket saktare än vad den gör idag. Jag har pratat med en del om detta fenomen om att ju äldre jag blir desto fortare går tiden. Det kan inte bero på att jag har mer att göra idag än vad jag hade som tonåring, jag anser att jag hade mer att göra och vara på olika ställen oftare som tonåring än jag har idag. Men gott folk jag har kommit på svaret på denna fråga...... :)
Jo, fenomenet att uppleva tiden går snabbare ju äldre man blir är att minnet försämras lite hela tiden ju äldre man blir, så det är faktiskt så enkelt att man får periodisk minnesförlust som gör att man tror att tiden går snabbare. Alltså kommer man inte ihåg en del av minuter eller timmar under dagarna och då upplever man ju att tiden går snabbare, smart tänkt va? ;)
Ha det gott!
