.

Jösses, vad fort tiden går. Nu är det första advent och mitt undermedvetna är kvar någonstans i November. Hinner inte med riktigt - tiden bara försvinner. Jobbar långpasset idag så det blir inte många knop här hemma. Däremot är jag ledig imorgon och då har jag planerat in lussebak och lite julpynt ska jag väl hinna med tror jag. Jag är dock inte missnöjd med det faktum att julen i princip är här, jag trivs tiden innan jul med det där lilla stressen som hela tiden hänger över mig. Jag får saker och ting gjorda och mörkret gör att mysbelysningen kommer till sin rätt, vare sig det är adventsljusstake eller värmeljus. 

 

Etzio är ju nedkommen från trädet sen ett par dagar tillbaka och tittar väl mest storögt på mig då jag gör något utöver det normala. Jag hängde upp julgardiner igår och Etzio bokstavligt såg ut som ett fluffigt, pälsbeklätt litet frågetecken där jag gick mellan strykjärnet och fönstren i köket.

 

Bye