Yrar...

Ja idag har jag yrat hej vilt. Mitt fokus är helt satt ur spel och mer virrig än vad jag varit idag har jag inte varit på länge. Nåväl, det har ju med att sluta röka att göra, självklart. Min dotter och son har varit små änglar ändå, för de blev båda drabbade av mitt humör igår. Och ändå så har dom förståelsen för vad det är jag går igenom, helt underbart.
 
Bye

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0