.

Det har jag sagt till mig själv otaliga gånger ikväll. Varje kväll den här veckan har jag haft ambitionen att göra det som ska göras när jag kommer hem från jobbet, men det funkar inte. När jag väl kommer hem och tar mitt kaffe är det som om luften går ur mig, jag orkar absolut ingenting. Idag när jag kom hem åt jag lite och var nästan på väg att somna över köksbordet, så jag gick och la mig en stund. En stund!!!! jag vaknar av att dotter ringer vid 21:30. Suck, jag ger upp. Det är bara att inse att orken helt tagit slut. Gräsmattan som jag hade ambitionen att klippa idag om vädret var fint blev inte gjort idag. Stryktvätten jag tjatat om nu i en vecka ligger där den ligger. Jag kan bli så irriterad på mig själv. Mitt största bekymmer är varför jag är så orkeslös, är jag på väg att bli sjuk mån tro? Nej, det tror jag inte på. Jag har så mycket nu som väntar på att göras och då ger jag upp innan jag ens hinner påbörja något. Jag är egentligen väldigt lat har jag kommit underfund med :)

 

Bye